Make MCP Server

Make vänder på den vanliga integrationsmodellen: i stället för att ge modellen åtkomst till varje app exponeras de scenarier som teamet redan har utformat och testat som verktyg, vart och ett med deklarerade indataparametrar. Agenten väljer ett scenario, anger parametrarna och läser resultatet. Allt som scenariot inte tillåter förblir oåtkomligt, vilket ger en mer avgränsad och förutsägbar yta än direkt API-åtkomst.